Boxplats uthyres - byta stall - bryta upp hästrelationer

Idag bor jag på egen gård men det har funnits tider då jag liksom så många andra haft hästen inhyrd i något stall. När man är sin egen president så kan man ju ändra och förbättra så snart man upptäcker någon detalj, fixa något som kanske gör livet enklare för en själv eller trivsammare för hästen. Är man inhyrd och vill förändra så måste man kanske byta stall.

Första hyrda boxplatsen 

När jag tänker tillbaka till de första 15 åren som hästägare – då jag hyrde stallplats - så har ju hästarna jag har idag en helt annan livsmiljö. Slutet av 1970-talet hade min dåvarande häst, en liten hingst, tillgång till en väldigt liten hage vilket gällde för fölungen jag köpte därefter som också var en hingst. Från början fick han gå med gårdens fölmärr men frampå vårkanten gick han mest på bakbenen bakom hennes breda rumpa. Han blev utvisad till den lilla ”hingsthagen” och fick en annan unghingst som lekkamrat i samma hage, begränsat utrymme men mycket brottning. Grovfodret var fint hässjat norrlandshö i obegränsad mängd. Stallet var en ombyggd äldre ladugård, lågt i tak, smal stallgång med utselning utanför i ladugårdsfarstun mellan stall och höloge. Hästarna fick mat tidigt, släpptes ut tidigt och togs in i samband med träning på sen eftermiddag eller efter jobbet. Boxarna var ganska små med dagens mått, och med tanke på takhöjd och smal stallgång så var stalluften, speciellt vintertid, inte den bästa. Det var travhästar i stallet så ventilationen diskuterades och ett ventilationssystem sattes in.  Men det blev inte märkbart bättre. Jag hade alltså till mina två första hästar hyrt en stallplats i ett stall som idag inte skulle uppfyllt krav på takhöjd, ventilation och boxstorlek. Om vi tänker hästars välfärd så fanns välfärdsbegränsningar i stallet (liten box, inne mer än 12 tim, dålig luft), utevistelsen förvisso begränsad i tid och hagutrymme men tillgång till en lekkamrat. Det var alltid bra grovfoder och ordning och reda på utfodringstider etc. Travhästarna uppstallade där tävlade bra.

Andra hyrda boxplatsen

Så flyttade jag till ett stall med bättre ventilation. Där fanns trav och ridhästar, större boxar, bättre luft, bredare stallgång och högre i tak. Ett rymligare stall helt enkelt. Här var det inte fri tillgång på grovfoder men det var i övrigt ordning på utfodringen. Det var stallägaren som skötte utfodring och utsläpp även i det här stallet. Unghingsten var nykastrerad när vi kom till stallet och efter rehabperioden fick han gå ihop med en ridhäst i en hage som var betydligt större än han var van vid sedan tidigare. Hästen började dock bete sig lite konstigt inne i boxen och det visade sig att stallägaren tyckte att den nykastrerade trötta tonåringen behövde väckas, väckarklockan var en dask av grimman i rumpan varje gång boxdörren öppnades. Så fort jag tog i boxdörrn ställde sig hästen i givakt längst in i boxen. När vi pratar om hästars välfärd ingår även vårt beteende och hur människorna i hästens omgivning interagerar med hästen. Min häst hade fått dagliga negativa upplevelser av människors beteende.

Tredje hyrda boxplatsen

Jag sökte nytt stall och denna gång fann vi ett med rejäla boxar, bra luft och stora hagar. Vi var några inhyrda där och gården bytte ägare och det blev en annan ordning. Vi hästägare fick sköta utfodringen och utsläpp och det fungerade. Välfärden begränsades av att hästarna fick vara inne från kväll till morgon men det positiva var att de hade stora hagar att röra sig i. Men det uppstod ett helt annat bekymmer. En av stallägarna uppskattade inte att vi hästägare blev goda vänner med den andra stallägarparten. Stämningen i stallet blev med tiden nästan obehaglig och man kände sig välkommen av en men inte av den andre.  Så jag flyttade hästen.

Hyra in sig i någons koncept

Som hästägare har jag ju fulla ansvaret för hästen. Är man inhyrd så är det svårt att få till ändringar, man får ta det som finns. Och hyr man ut stallplatser så är det ju kanske lika svårt att få hyresgäster att passa in i den lösning som erbjuds. Jag har ändrat åsikt om nästan allt som är kopplat till häst och hästhållning. Första stallets fina grovfoder, unghingstar som fick brottas och ordning på utfodringsrutiner passar mig idag. Andra stallet kan jag glömma. Tredje stallets stora hagar med bete gillar jag. Man kan ta med sig det man tycker är bra och undvika resten.

Idag vill jag ge hästarna full rörelsefrihet dygnet runt, tillgång till vindskydd och liggplatser, vara tillsammans i hagar med varierande terräng och där det kan bränna på i full fart om de så vill. De här möjligheterna kan jag ge mina hästar eftersom jag har en egen gård, men sådana krav hade jag inte kunnat ställa på 1970-1980-talet. Då såg de generella rutinerna kring hästhållning helt annorlunda ut. Man lämnade inte hästar ute på kvällen, inte ens om de hade en boda att gå in i.

Livsmiljö uthyres

Idag kallas det att man hyr en box/stallplats men i framtiden kanske hästhållningen ändrats så att det är en livsmiljö du hyr. Kanske en plats i en hästflock med tillgång till ligghall, rymlig hage och hästkompisar. Och då vänds blicken mot oss själva, törs vi släppa hästen ihop med andra hästar, är de andra skodda, får de plats i ligghallen, kan det bli trångt så de blir trängda, slår åt varandra ….

Jag har hästar som gått tillsammans i samma hage i 17 år. Å så har jag köpt hästar som varit åtskilda från artfränder, inte blivit berörda av annan häst och inte själv fått röra annan häst under halva sitt liv. De har varit socialt traumatiserade och haft svårt att inleda hästrelationer då de är så osäkra. Motivet till varför de varit ensamma i hagen har varit att hästen inte får skada sig för den är så värdefull.

Vi begränsar hästens välfärd

Begränsningar i häst till hästinteraktionerna påverkar hästens välfärd. Och har hästen skapat en relation till en annan häst så kan vi bryta den mitt i allt. Hästar säljs för att de är bra, de säljs för att de är dåliga eller så säljs de bara för att det går. Så här efteråt har jag förstått att det för unghästen jag nämnt ovan, måste ha blivit ett trauma att förlora sin lekkamrat och åter igen få vänskapsband kapade när jag separerade honom från ridhästkompisen i samband med nästa flytt.

Numera tänker jag på ett helt annat sätt kring hästars relationer och vänskapsband efter att jag för många år sedan köpte ett ungsto som kom hit djupt deprimerad och det tog väldigt lång tid innan hon började leva upp igen. Hästar är flockdjur, väldigt sociala och måna om varandra. Det har funnits tider då jag också varit ängslig över att släppa ihop hästar men jag låter inte längre min oro hindra nya relationer eller försämra hästens välfärd. Hästar är experter på att hantera hästrelationer, vi är inte det.