Animal welfare - vad erbjuder jag?

Välfärdsfrågor – Animal Welfare - kopplade till hästar kan vara heta diskussionsämnen. Animal rescue organisationer samlar in pengar från även andra än hästfolk. Videosnuttar på före/efter visar vilket fantastiskt arbete dessa organisationers medarbetare lagt ner.

Djurparker blir kritiserade för begränsad och torftig miljö för djuren som finns där och filmer på rastlösa rovdjur som vandrar fram och åter utmed stängsel används som exempel på upplevd tristess och argument för att stötta förändring av livssituationen för djur som hamnat i helt fel människohänder. Animal welfare är ett begrepp som vi inte har riktigt koll på. Djurskyddslagar är ju mer konkreta med mått och regler som man måste följa, några slags mätbara baskrav. Vi brukar ju säga att vi är bra på att sköta våra hästar men är vi det då?!

Att ta hand om varelse av annan art

Vi kanske inte ska sätta oss upp på så höga hästar, vi hästägare har ju också djur i fångenskap. Jojo, de har liksom generationer av djurparksdjur, blivit födda i fångenskap till ett liv i fångenskap. Hästarnas ”djurparker” är ju det icke hästfolk ser när det betraktar hur vi tar hand om våra ”fångar”. Börjar du irritera dig över mitt resonemang? Bit ihop och följ med några rader till.

Även zebror kan få ränder...

Hästorganisationer (ex trav och rid) har gränser för hur vi hästfolk får hanterar exempelvis tävlande hästar. Det är inte ok att använda rid/körspö som bestraffning om hästen ”gör fel” eller inte tar i tillräckligt mycket (för drivning). Det är sporternas egna tävlingsreglementen som formulerat var gränsen går och det är upp till hästfolket att följa. Passerar de gränsen så straffar sporten dem (ex avstängning, böter etc). Exempelvis blod i munnen ger uteslutning, men ej inom travsporten.

Till detta finns djurskyddslagen som står över hästsportens regler och då börjar det bli besvärligt att hänga med. Om hästsporten dömer en utövare till böter och avstängning så kan djurskyddet bedöma överträdelsen som varandes ett brott mot djurskyddslagen. Ex banveterinären fotograferar märken av pisken på travhästens rumpa, ärendet går vidare som ett djurskyddsärende som ledde till att domen förbjöd den kusken att ha med sig körspö i lopp, förbudet skulle gälla under ett år. Vad händer? Kusken överklagar, myndighetens handläggare beskylls av vissa för att vara djurrättsaktivister etc.

OM någon personal i en djurpark rappat zebror i rumpan så svullnader uppstått – hur hade vi, du och jag, reagerat?! ”Men nog är det väl ändå själve f-n…” Man gör inte så.

En titt i backspegeln

Tillbaka till hästbranschen. Och nu byter jag ord. Första hästdjuret som jag flyttade till min fålla (box) i en djurpark (läs stall) kom 1976. Jag hade tränat i travstall på hur hästdjur skulle skötas, vad de skulle äta och hur man kunde aktivera dem så det skulle trivas. För att aktivera dem behövde jag använda speciell utrustning, betsel, som gjorde att man kunde styra och stanna. För att inte falla av själv så använde jag sadel. För att hovarna inte skulle nötas satte vi på järnskor. Vid ridning var det brukligt att ha med en ”pekpinne” (ridspö) som gick att använda både fram och bak. Hästdjuret fick utvald mat, torrhö och havre, hö 3 gånger per dag och fick vara ute på förmiddagen i en hage (ensam) varje dag.

Facit idag - inte så imponerad...

Då tyckte jag att hästen sköttes bra och hade ett bra liv, var en snäll hingst att hantera och på ålderns höst fick han (äntligen) gå ilag med artfränder, ett gäng unghingstar på sommarbete. Idag är jag inte alls lika övertygad om att han hade ett bra liv.  

Nya tider - nya krav

Animal welfare och djurskyddslagar 2022 ställer mycket högre krav än djurskyddet ställde 1976. De tydligare kraven gäller hantering av djur, oavsett art, men speciellt de djurarter som är i människans händer (hundar, katter, höns, hästar, kor). Nu börjar vi även få direktiv kring humanare hantering av fisk och skaldjur. Tiderna  ändras. Burhönsen som trängdes i minimala burar och knappt kunde röra sig fick med nya djurskyddslagar större burar och frigång efter nästan 20 års övergångstid. Kor får vara ute på sommaren och hästar får ej hållas ensamma utan artfränder. Varför? Jo, hästen är ett bytesdjur och ett flockdjur vilket innebär att de behöver leva i skydd av flocken, hjälpas åt att vakta etc.

Vilda, halvvilda och tama hästar

Hästar är ju en art som här hos oss är född i fångenskap och lever hela livet i fångenskap men vi får inte glömma att en häst är en häst oavsett. Hästar finns ju i vilt eller halvvilt tillstånd runt om jordklotet. Exempelvis mustanger, nokotahorses som Gråsparv, brumbies, våra russ och de intressanta przewalskihästarna som runt övergivna radioaktiva områden i Tjernobyl hittat en fristad. Många av de frilevande hästarna lever ett tufft liv, vissa är så bra på att ta för sig att de inkräktar på människans tillgångar/betesmarker. De blir ihopdrivna och lastas till slakt, andra skjuts från helikopter och kropparna lämnas. Andra hästar som är i fångenskap blir kanske ”bortglömda” och omhändertas av myndighet. Vissa har skadats och avlivas av det skälet, andra slaktas när de inte längre håller måttet i den uppgift de är satta att utföra. Och många hästar lever ett långt friskt liv i fångenskap och där åldersrelaterade problem (tänder) leder till lugn och stillsam avlivning. Läste en studie om varför kanadensiska travhästar dör, orsaken var att summan av all belastning de utsatts för under livet blir droppen som får bägaren att rinna. För unga hästar så var det tuffa förberedelser och deltagande i penningstinna hårda årgångslopp som var orsaken, för de äldre var det de stora antalet lopp de varit med i. Och så fanns hästarna som inte var så bra, de som fick delta i kvallopp ofta och om igen etc. Om vi byter disciplin, för flera år sedan visade något försäkringsbolag att utslagsåldern på ridhästar sjunkit drastiskt.

Behöver vi hästfolk bli bättre?

Five domains model är en metod, arbetsmodell, som används ganska många år nu för att förbättra välfärden för djur. När jag och prof emeritus Robert Cook, USA (forskat om bett i över 20 år) diskuterade hästens problem med bett kom David Mellor, professor emeritus, Nya Zeeland, med i debatten. Han forskar i ämnet animal welfare och redan 2017 hade forskare definierat användningen av bett som varandes en djurskyddsfråga. Five Domains Model pekar inte finger utan leder till små förbättringar och även guidelines som man kan följa och som leder till skillnad för hästen.

Nu kommer en kortfattad version av Five Domains Model som exemplifierar skillnaden mellan att ta hand om/CARE och vad det innebär att erbjuda möjligheten till en livssituation som tillgodoser ett bra liv/ANIMAL WELFARE

Testa här: 

TILLGÅNG TILL NÄRING

TA HAND OM – Baskrav => att tillhandahålla möjligheter: Kan hästarna äta när de känner hunger? Finner de varierande kost? Finns vatten tillgängligt? Passande portioner?

VÄLFÄRD – Animal Welfare => tillhandahålla positiva näringserfarenheter: kan hästen finna njutning av att dricka vatten, känna olika texturer, lukter och smaker, njuta av saltsmak, att kunna tugga i långa perioder och efter att ha ätit känna sig lagom mätt med en fungerande mage. Må bra fysiskt, mentalt

Fysiska begränsningar: Inte tillräckligt med mat eller vatten, dålig matkvalitet, saknas varierat foder

Negativa erfarenheter: känna hunger och törst, sug efter salt, kolik, proppfull, magsår, tvingas äta dåligt grovfoder

GOD HÄLSA

TA HAND OM – baskrav => tecken på hälsa: få sjukdomar, få skador, få tecken på fel i kroppssystem, välnärd, frisk, god konditionsnivå.

VÄLFÄRD – Animal Welfare => tillhandahålla positiva hälsoerfarenheter: må gott med god hälsa och med en kropp som fungerar bra, vara vital och i bra kondition

Tecken på ohälsa: sjukdom, akut el kronisk, fetma/mager, dålig kondition (ex muskler), funktionsbrister i ben, lungor, hjärta, lungor, njurar etc.

Negativa erfarenheter: smärta, ”breathlessness”(inte få luft), känna sig klen, vara sjuk, förkylning, fysisk trötthet, orkeslös

OMGIVANDE MILJÖ

TA HAND OM – baskrav => miljöns möjligheter: tolerabel temperatur, passande på fötterna, yta att röra sig fritt på, frisk luft, acceptabel ljudnivå, variation i omgivningen

VÄLFÄRD – Animal welfare => positiva miljöerfarenheter: behaglig miljö för kroppen med passande temp, bra för respirationssystemet, möjlighet till flockliv, varierande omgivning, stimulerar smak, lukt, syn och hörsel

Tecken på begränsningar i omgivande miljö: extrema temperaturer, halkigt underlag, föroreningar i luften, höga ljud, monotont ljus

Negativa erfarenheter i omgivande miljö: fryser, svettas, fysisk smärta, hudirritationer, stela muskler, breathlessness, obehag till följd av onaturliga ting i närområde (bländande ljus, tutande, sprängningar, etc)

BETEENDE OCH INTERAKTION MED MÄNNISKAN

TA HAND OM – baskrav => miljöns möjligheter:varierad engageranden utmaninga i miljön, fri rörelse, undersöka miljöer, skapa kompisband, uppfostra unghästar, konsekvent tydlig träning, tillräckligt utvildad.

VÄLFÄRD – Animal welfare => positiva erfarenheter av interaktion: lugn, engagerad och i kontroll, tillgiven, sällskaplig, moderligt belönad, sexuellt tillfredsställd, lekfull. Säker, skyddad, tillfreds, gillar nya grejor, energifylld

Tecken på begränsningar:  karg omgivning, få valmöjligheter, begränsad möjlighet att undersöka omgivning, begränsad häst till hästinteraktion, störd sömn och vila, svårbegriplig träning, inkonsekvent interaktion från människa

Negativa upplevelser: Frustration, ensamhet, leda, hjälplöshet, depression, sexuell frustration, ängslan, oro, panik, ilska, bli manisk efter ex smak, uttröttad

Och så tillbaka till verkligheten. Med handen på bröstet försöker jag besvara den sista frågan i Five Domains Model:

Hur många positiva upplevelser kan jag göra tillgängliga för hästen varje dag? Idag kan de få söka efter äpplen jag kastat i hagen och bli krattade med lövräfsan... alltid något...

/Kerstin 2022-09-0