Som enda skandinaviska webbutik kan vi stolt erbjuda HHBB-huvudlag och Hoof Armor - nya lösningar på gamla problem. Här hittar du även Ergo Shape - skoriktaren som sparar din hörsel!   /Kerstin Kemlén

Kerstin Kemlén funderar

 

 

Stig H-akademin kursdag om hästhalsar och prestationer - proffstränare inbjudna - 2017-08-25

Äntligen börjar det hända grejor! Det har gått 8 år sedan jag började diskutera travhästar, bett, huvudhållning, tömtag etc med professor emeritus Robert Cook, Tufts University, USA.

Sommar 2017 kommer en sammanställning av forskning kring hästars andningsproblem och den omfattar över 160 referenser (!!) varav flera refererar till Cooks forskningsresultat. Så det är ett brett underlag som ligger till grund för de slutsatser som presenterades i den artikeln. Författarna har ordentligt på fötterna och det finns massor av lärdomar och kunskaper att applicera direkt på hästsporten.

När jag hade tagit mig igenom den faktasammanställningen blir jag som hästägare lite rädd - inser att jag kanske haft tur ... ibland går det ju alldeles fel för hästarna ... på grund av oss själva. Tyvärr.

Stig H-akademin har nästa sammankomst 3 oktober och denna gång har bjudit in proffstränare också. Ämnet för utbildningsdagen är "Hur undvika halsinfektioner?" och luftvägarnas betydelse för normal och nedsatt prestation. Intressant, intressant! Hade gärna deltagit själv.

 

Info om Stig H Johansson finns på hans hemsida: travtränare Stig H Johansson

 

Vårt val av bett och käkbett påverkar hästens syresättning (påverkar hästens möjlighet att hålla läpparna slutna, oralt vacuum)  och påverkar gör också kuskens körstil och hästens övriga utrustning (huvudhållning, om"luftslangen viks" etc).

Jag har fått många frågor under årens lopp och har till huvudlagen med ställbart bettryck inkluderat en sammanfattning av forskningen som låg bakom den desigen OCH även en "bok" med tips och råd när man använder cross-under bitless bridles med ställbart bettryck.

VITSEN med huvudlag med ställbart bettryck är att du som tränare får möjlighet att testa olika grader av bettryck (samma kraft i handen men du styr bort delar av kraften från bettet) vilket kan ge dig information så du kan lära dig hur hästen reagerar på dina olika  tömtag och komma fram till vad som utlöser bettrelaterade smärtreaktioner (het, pullar, biter tag, svårstoppad, parkerar, tar inte styrning, reser, slår osv osv). Mycket bra analysverktyg som dessutom låter hästar vila munnen.

Idag ska jag informera gamle veterinären Robert Cook om att det börjar hända grejor här i Sverige. Han kommer att bli jätteglad!

 

Och om du har möjlighet att delta på Stig H-akademin 3 oktober - gör det! 

Har du inte det  - fortsätt din läsning neråt på denna sida. Det finns länkar och nyttig information relaterade till hästars luftvägar.

/Kerstin

 

 

Travhäst dödsstörtade

Läser i TravRonden (nr64/2017) artikeln Lungblödning stor orsak som handlar om obduktionsstatistik kring travhästar som dött i samband med tävling.

På samma sida finns notisen Tragik för Untersteiner – häst dog där en nedstämd Johan Untersteiner berättar om fyraåringen  Master Teemer som segnade ner efter loppet:

- Hundra meter efter mål kände jag att något var fel. Kort senare var han inte kontaktbar och avled. Dessvärre är det sånt som kan hända men det är inte helt enkelt att ladda om, det blir en chock för alla inblandade.

 

Varför dör travhästar i löp?

Dödsfall i samband med tävling har drabbat 81 travhästar (och deras kuskar, ägare och skötare) sedan 2000 och det finns rutiner kring dödsfall – en haverirapport följer med hästkroppen till obduktion. Vitsen med kombinationen av haverirapport och obduktionsresultat är att identifiera mönster som gör att sporten kan förstå orsaken och arbeta förebyggande.

Obduktionsresultaten visar på

  • akut cirkulationssvikt,
  • lungblödningar,
  • både cirkulationssvikt och lungblödning,
  • kärlruptur,
  • fraktur, trauma, oklar orsak.

De flesta hästar har självdött, andra har avlivats.

 

Dokumentation försvinner

Tyvärr fungerar inte rutinerna för arkivering av haverirapporten - enligt artikeln i TravRonden - vilket göra att händelseförloppet inte kopplas ihop med obduktionsresultatet vilket är olyckligt.

Uppvisade hästen några varningstecken? Hur uppträdde hästen innan den dog?  Var den het och pullade? Stannade tidigt i loppet? Beteendestörning? (tog inte styrning, vinglade, kastade med huvudet, knäckte käkremmen, slagit, inte ätit eller druckit  etc). Andra fysiska signaler (låtit i halsen, hängt på en töm, hälta ex)

 

Förslag till Svensk Travsport 

Med tanke på vad forskningen visat angående bett och hästens behov av att själv kunna välja huvudhållning, så skulle det vara lärorikt om haverirapporten även inkluderade hästens utrustning. Kanske det skulle gå att utläsa mönster? Är speciella bettyper mer förekommande än andra? Hade hästen käkrem? Hade hästen käkbett och/eller kindstropp? Typ av käkbett? Tungband? Halsbygel? Springrem? Pullburk?  

Om det idag saknas uppgifter om hästens utrustning i ”haverirapporten” så är mitt förslag till Svensk Travsport att inkludera den informationen i metoden som används när hästar störtar på travbanor – den statistiken kan ju leda till ny kunskap inom travarhälsa och djurskydd.

 

Offentliggör all statistik

Om det redan även finns insamlad data om travhästens utrustning - delge alla sammanställningarna till sportens aktiva och ge dem möjlighet att själv analysera även utrustningsdetaljer som förekommer i samband med störtning. Kanske det finns någon pusselbit i den statistiken som kan hjälpa chockade aktiva som om och om igen ställer frågan "Varför, varför hände det??"

 

Svar från Svensk Travsports chefsveterinär Antti Rautalinko:

"Obduktionsresultaten är vi förhindrade att publicera på enskilda hästar. På samma sätt som en veterinärjournal på en häst så är obduktionsresultatet på en specifik häst principiellt hästägaren ”egendom”. Det vi får jobba med blir avidentifierade data avseende hästen och försöka hitta orsakssamband för de dödsstörtade som en ”population”

Kerstin: I artikeln ovan redovisas avidentifierade dödsorsaker. En häst som dött nyligen blir en uppdatering i obduktionssifforna.

 

"Däremot att i haverirapporten även ta in även hästens utrustning tycker jag är intressant och kan öka vår kunskap om inverkande faktorer. "

Kerstin: Bra, jag tror också att det kan finnas kunskap att hämta.

 

"Det kan dock vara svårt att dra slutsatser om en enskild utrustningsdetaljs inverkan på händelseförloppet då vi inte ens i ”normalpopulationen” vet hur vanligt användningen av en utrustningsdetalj är."

Kerstin: Om exempelvis en ovanlig typ av käkbett förekommer i flertalet dödsstörtningar så är det upp till mig själv om jag höjer på ögonbrynen för den minsta gemensamma nämnaren. Och det är ju upp till mig själv att fatta beslut om den informationen påverkar mitt framtida val av utrustning eller inte. Vad tränare utrustar hästen med bygger ju på den egna erfarenheten - inte på procentsatser eller andras åsikter. Utrustning sätts på en unik häst och man kan inte generalisera hästars beteende. Slutsatserna dras av de som befinner sig närmast hästen. Det som funkar på en häst behöver inte funka på en annan och vice versa.

Positivt med chefsveterinär Rautalinka är att han svarade på förslaget direkt. Positivt svar dessutom!

/Kerstin

 

 


 

När hästar får problem att andas

 

Om jag förenklar hästars andningsbekymmer  - som vi själva och utrustningen ställer till - så är det ju att bettet gör att luft kommer in i munnen (oral vacuum bryts) vid helt felt tillfälle OCH att våra tömtag påverkar bettet så att hästen går undan för bettryck, böjer ner huvudet och "viker luftslangen"(air flow factor). Ju mer hästen gapar och ju mer huvudet böjs mot halsen desto större blir luftvägshindrena.

Nu har ett gäng forskare studerat däggdjurs andning när den blir besvärande eller jobbig. Först gick de igenom vad det är som gör att vi människor upplever andningen stressande, sedan har de gått igenom när hästar har andningsproblem och vad det beror på och nästa art lär visst vara hunden... och då kan man ju börja fundera över strypkoppel och hunduppfostringsmetoder som inte är snälla. Vad kommer forskarna att hitta när de gäller hundar - förbjuds strypkoppel då?

Hästars andning som faller under kategorin att vara obehaglig har forskarna definierat i tre olika grupper.

Först så är det luftvägshinder som gör det svårt att få luft och jobbigt att andas - vilket för hunden kan vara koppel eller sele som orsakar förträngningar i luftvägar.  För hästen uppstår det av utrustning som negativt inverkar på luftvägar, när luftslangen blivit vikt eller om hästen har defekter i luftvägarna.

För det andra när hästen får akut andnöd när syrebrist uppstår till följd av att syretillförseln hindras(pullar hårt med vikt luftslang, defekter i luftvägar)) vilket också kan uppstå för hunden när den drar i strypkoppel och ingen eftergift ges. Både häst, hund och människa blir desperata om de håller på att kvävas.

För det tredje så kan djuret ha pågående inflammatoriska processer i luftvägar som gör det trångt i bröstet, exempelvis lung eller svalginflammation, som gör andningssituationen än värre. Som astmatiker eller allergiska reaktioner som gör luftvägar trängre.

Kontentan av forskarnas genomgång av över 160 vetenskapliga referenser, var att bettet är en djurskyddsfråga som förr eller senare måste hanteras av samhället. Deras slutsats var även att hästarnas aningsproblem under tävling och träning är så pass allvarliga att även detta måste ses som en djurskyddsfråga.  (I inlägget nedan finns referens till artikeln om hästar).

 

Frågan som vi själva måste ställa oss inför är ska vi inom hästindustrin finna lösningar själva eller ska vi i framtiden tvingas in i omgivande samhälles djurskyddslösningar?

 


 

Artikel i SulkySport nr 13 2017 - "Bettet en anledning till halsbekymmer"

 

Kerstin Kemlén_artikel sulkysport 13_2017

Där skriver jag om hur det kommer sig att bettet inte går ihop med hästens fysiologi vilket inte är något som jag själv hittat på utan det är vetenskaplig fakta.

Här kan du läsa artikeln i pdf-format

 

Forskningen har gått långt framåt när det gäller hästens andning när den är betslad. Nu pratas det i lite andra termer - hästens andfåddhet kan yttra sig på olika sätt:

- måste anstränga sig för att andas och få luft,

- längtan efter luft och

- tryck över bröstet.

Människor kan ju också bli andfådda. Vi kan ju ha svårt att få åt oss luften, känna att hela kroppen bara skriker efter mera luft men vi får inte i oss nog. Det piper i luftvägarna och det känns som vi ska kvävas. Kanske man har tryck över bröstet som gör det svårt att överhuvudtaget vidga bröstkorg, det känns som om bröstet känns för trångt eller lungorna för små eller att hjärtat ska explodera. Det är jobbigt när man blir för andfådd och nästan storknar av syrebrist.

 

Googla på denna länk:

Mellor, D.J., and Beausoleil, N.J. (2017). Equine welfare during exercise: An evaluation of breathing, breathlessness and bridles. Animals 7, 41; doi:10.3390/ani7060041

Är du en hejare på engelska så inser du ganska snart att du har en blivande klassiker framför dig!

Är engelska överkurs för dig, sitt lugnt i båten - jag kommer att skriva om det nya synsättet på hästars andning som kommer att göra det lättare för oss att förstå varför hästar har problem med bettet, allvarliga och synnerligen obehagliga problem!

 


 

Linjegångare och låga utsidor trakter bak

"- Han sätter ner hovarna som om han sprang i full fart längsefter en planka" sa den finske veterinären som låg i en följebil bredvid och bakom mig när jag körde min "Örjan" i 50 knyck på banan i Uleåborg. Innan vi for ut på banan hade veterinären gått igenom  och böjt hästen och jag sprungit flera mli. Fanns inga veterinära anmärkningar och veterinären var nu helt fascinerad över benföring och hur hovarna sattes ned i backen i full fart.

- "Den effektivaste linjegångaren jag sett under alla mina år som veterinär! Ändra ingenting. Ingenting!" Örjan hade järnkoll på var han hade benen och rörde sig aldrig någonstans men var naturligtvis beroende av att kusken inte ställde hans huvud så att han blev tvungen att "kliva utanför plankan" för att kunna hålla emot krafterna som uppstod när han inte längre kunde vara rakriktade i kroppens längdriktning. Det var detta vi kollade - jag ställde huvudet lite åt vänster respektive höger och veterinären kunde se hur det påverkade rörelsemönstret och gav följande ordination till en häst helt utan veterinära anmärkningar:

- "Skaffa en kusk som kör in sig på den här hästen. Gärna en amatörkusk som du alltid har tillgång till. Om någon annan säger att du ska ändra något, gör inte det. Använd en och samma kusk hela tiden och ändra inget. Du har en fantastiskt effektiv linjegångare!"

 

Linjegångare som felar i kurvorna

Det där hände för nästan 10 år sedan och efter den dagen har jag kikat lite extra på fina linjegångare som startar barfota.  Ju snabbare det går desto rakare och smalare blir spåret. Eftersom bakhoven går in för landning snett in under kroppen, så nöts utsida trakt extra hårt. I full fart genom sista sväng kommer den nernötta yttre trakthalvan på inre benet - vänster bak - att tvingas hantera kurvteknikskrafter utan fungerande dämpning vid nedslaget. Yttre benets kötthov har i sin tur inget stöd "under hälen" på utsidan så kurvtagningen kan leda till en viss instabilitet i sidled istället. 

Har man en linjegångare som blivit låg utsidor trakter bak (och då kanske även diagonalsned med hög insida tåplan) så kan det vara idé att kolla läget med fötterna om den travsäkre hästen plötsligt börjar fela i svängarna.

En nernött sned trakt bak ger på sikt en stråle som får slagsida/lutar och med tiden kan strålen bli tillplattad och dess funktion att fördela stimuli till bakre delen av hovkapseln försämras. Om trakthornet tappar sin form och funktion så kommer det att ta ont när hoven slår i backen i full fart.  Det som tar ont växer inte! Det blir en ond cirkel och kötthoven inuti tar stryk.

 

Skydda kötthov och hovben

sulans insida som liggger an mot kötthoven horseexplore kerstin kemlen

hovben horseexplore

Kötthoven

Här har jag dissekerad en hovkapsel. Tagit bort hovvägg och sula. Undersidan visar hur strålen kan fortplanta stimuli vidare in till kötthovens nervbanor och nätverk av blodkärl.

 

Sulhornet

Kötthoven skyddas undertill av sulhornet som jag har frilagt här. Som du ser så syns strålens yttre form även på insidan av sulan. Inte nog med det - insidan av sulhornet matchar i sin tur formen på kötthovens mjukdelar i strålpartiet. Det som händer med strålen på utsidan påverkar alltså insidan.

 

Hovbenet

Här ett hovben som är frilagt från kötthovens mjukdelar. Hovbenet är ju av ben och behöver dämpning kring sig när hoven slår i backen. Därför består hovkapselns och kötthovens bakre del av mjuk och dynamisk vävnad (horn, brosk, elstisk puta, strålhorn, etc) och det är viktigt att trakthornet som skyddar bakre delen av hoven inte nöts ner för mycket.

Hovbenets främre del är avsedd för frånskjut och är omgiven av en skyddande kraftig hovvägg och undertill skyddar sulhornet - båda delar viktiga att värna om.

 

VITSEN med att från utsidan kunna se insidan

Om man inte har den här bilden klar för sig finns det risk för att man verkar i blindo och ställer till med problem för hästen. Om man har koll på de olika delarnas funktion och samverkan så förstår man varför ex hästar blir "plattfotade" under perioder av sitt liv för att senare få en välvd sula och bli normala igen.

Det finns en sekvensiell ordning i hur saker förändras och varför - fysiologisk sekvensiering - som är bra att känna till för då slipper man bli orolig om man får exempelvis en hovspricka, för då kan man räkna ut varför den uppstått och räkna ut hur man slipper se den igen. Sånt gillar jag!

Jag har deltagit i många, långa och korta kurser om hovar alltsedan 1980 då jag köpte första fölungen. De flesta hovar som man från början såg insidan på var kapade med bandsåg mitt i, längsefter och kors och tvärs. Det lärde man ju sig en del på men de intressanta pusselbitarna kom när jag 2008 började fördjupa mig i Applied Equine Podiatry  och lärde mig dissekera genom att avlägsna struktur för struktur. Hovkapselns delar fick en helt annan innebörd när dessa kopplades samman med rörelsemönstret och stegets olika faser. Vad händer när hoven touchar marken, trakten är i backen, när hoven bär upp kroppsvikten och varför blir det piiong i steget, på vissa men inte alla hästar?

När den dimman lagt sig blir det väldigt skoj (jo, det blir det!) att kolla in en häst (frisk, "utan fel")som rör sig lite skumt. Och med utgångspunkt av hur hästen hanterar landning, bära vikt och skjuta från räkna ut om rörelsestörningen beror på svaga hovstrukturer i någon hov.

 

KURS

OM du är intresserad av dissekerade hovar utifrån perspektivet travhästens användning av fötterna - eller kanske hopphästens/ridhästen/fölmärrn etc - så kan du höra av dig. Jag håller kurser i sånt och har gjort det i flera år.  Efter en sådan övning ser du hästens hovar med helt andra ögon - jag lovar! Och du kan föra ett resonemang med hovslagaren på ett helt annat sätt.

RING: +46 70 254 32 61

MAILA: kerstin.kemlen@telia.com

 

TIPS!

Ett sätt att stärka en nernött och kanske skev bakhov är att

1. ALDRIG TA NER EN BRA TRAKT i syfte att matcha den nernötta!

2. VERKA INTE SULHORNET - det är hästens enda naturliga skydd mot vassa objekt i underlaget

3. KAPA INTE TÅN - där behöver hästen inre hovvägg, matrix och ytterväggens sammanlagda styrka till sitt frånskjut med tån.

4. Applicera HOOF ARMOR på de områden som är nernötta i syfte att skydda dem mot ytterligare slitage. Hoof ARMOR innehåller kevlar och förenas med översta hornlagret till en papperstunn yta som tål slitage och som gör det möjligt för underliggande horn att växa till sig under ett skyddade "tak". Applicera enligt bruksanvisning. Hoven behöver bara hållas upplyft drygt 1 minut och innan den sätts ner så pudrar man (använd exempelvis sand, torr lera, eller potatismjöl) så att inte hovarmeringen smetas av mot golvet. Jag själv pudrar med torr lera och ställer ner hoven på halm eller spån.   

5. Upprepa i samband med skoning - redan efter ett par verkningsperioder syns skillnad.

 

 


 

... första gången vi använde hovarmering 2010

Första gången vi satte på hovarmering gjorde vi det flera gånger....

Det var vinter och vi skulle sätta hovarmering på nyverkad häst som därefter skulle få skor på sig. Vår avsikt var att ha hovarmering istället för en tunn lädersula. Innan vi gick ut till stallet hade vi läst bruksanvisning som var på engelska. Instruktionerna var på den tiden ganska kortfattade och appliceringen verkade plättlätt. Men nya koncept accepteras inte alltid av hjärnan så där på en gång...

När man sätter på något som är i princip "osynligt" så inträffar ett fenomen som påminner om när kartan inte överensstämmer med verkligheten.  Ska man tro på det man ser och utgå från att verkligheten stämmer? Eller är det kartan (bruksanvisningen) som är rätt och vi som ser fel?  Hästen fick stå väldigt länge på tre ben medans vi funderade över var hovarmeringen vi satt på hade tagit vägen. Sulan såg kanske lite blank ut men var det allt?! Verkade skumt - hur skulle det där kunna vara ett skydd?

Så vi läste bruksanvisning igen -  hovarmeringen som var blank i det ögonblick den sattes på blev matt direkt hästen började röra på sig och använda fötterna. Vi läste om och om igen:

"Please do not think it is not there! If you do not see hoof wear, then Hoof Armor is doing its job in protecting the hoof."

Jaha, här har vi satt på något som vi inte såg men vi ska alltså med våra egna ögon kunna kolla att armeringen var kvar på hoven genom att se att hoven inte nöttes. Vi fick alltså ge oss till tåls. Gubben ville direkt att jag skulle be Hoof Armor sätta i nåt i blandningen så att hoven ändrade färg när armeringen förenats med översta hornlagret.  Det här var 2010 och det lustiga var att samma förslag kom från travtränaren från Nederländerna - se feedback från travtränare.

 

Hästen fick skon på sig. Efter någon dag studerade vi hovarna igen och vi tyckte inte att vi såg någon hovarmering och vi såg inte heller någon nötning. Vår puckade slutsats blev: vi måste gjort fel, vi sätter på igen. Den här gången tog vi inte av skon utan gjorde som på bilden här. Och så fort hästen satt hovarna i marken så försvann det blanka. Det var ju precis som det stod i bruksanvisningen... men det var som att hjärna och ögon inte accepterade konceptet.

Vi såg ju att hovarna växte och såg också att sulan såg precis lika dan ut hela tiden. När det var dags att sko om och jag för första gången raspade en armerad hov så märkte jag direkt att sulhornet verkligen var hårt. Det var först då som vi fattade innebörden av bruksanvisningen. Och vi förstod varför distanshästar kunde tävla barfota med skydd av två lager hovarmering -  och lärdomen var även att vår häst absolut inte behövde något extra lager.

Denna hov tillhör distanshästen Jazz som rids av Tera Allen uppför klipporna på denna webbutiks startsida. Fotot är taget efter 8 mils ridning på alla slags underlag!

 

Bara för att hovarmeringen inte syns så ska man inte tro att den inte är där. Om hoven inte nöts så är det ett bevis för att armeringen skyddar hoven.

Läs mer om Hoof Armor Starter Kit


 

Produkter

Handla

Information