Förbättringar av hästars välfärd - är du för eller emot?

Tjurfäktning – är du för eller emot? - Ernest Hemingway lär ha sagt att ens inställning till tjurfäktning beror på vems perspektiv man tar – tjurens eller tjurfäktarens. Jag kom att tänka på det när jag läste en vetenskaplig studie där djurförespråkare och galoppens aktiva fick kommentera bilder tagna på vanliga rutiner för en galoppör under en helt vanlig tävlingsdag på galoppbanan. Bilderna de fick se var  

- helbild på sadlad häst ledd på volten av handler i väntan på att jockey ska sätta sig upp

- närbild på häst som cantrar iväg mot startplatsen

- helbild på fem personer som ska lasta in en häst i startboxen

- närbilden på häst efter lopp, ledd av handler med jockey på ryggen

(Bilderna - se länk längst ner)

Vad är naturligt för en häst?

För att de intervjuades svar skulle gå att jämföra hade forskaren bett de personerna att utgå från vad de tyckte var naturligt för en häst, naturligheten i det hästarna gjorde på bilderna. Tanken var att få fram vad som de intervjuade från galoppsportens respektive djurförespråkarna ansåg vara naturligt och hur det kan användas för att förbättra galoppörers välfärd.

Det forskaren visste var att allmänhetens uppfattning var att onaturliga rutiner kan påverka det djurets välfärd. Vi kan dra paralleller till Animal Protection organisationer som visar på missförhållanden för djur inom turism, fastkedjade tigrar och schimpanser etc. Deras argument är att det inte är naturligt för en tiger att exempelvis bli drogad för att någon ska ta ett kort. Å andra sidan så kanske de som har tigrar eller elefanter som affärsidé pekar på djuren och säger att de är fina i hull, äter bra och fortsätter att utföra sina uppgifter.

Vad anses vara naturligt i en galoppörs liv?

Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att få aktiva från galoppsporten att delta i studier som handlade om tävlingshästarnas välfärd.  Sportens aktiva har fokus på tävlingen/sportens rutiner. Jo, hästen ska ju ledas på volten, det är ju en galoppör som vet att den ska tävla, de gillar att tävla och kan vara taggade. De ska ju lastas in i startboxarna – det är ju naturliga rutiner för en galoppör. Å andra sidan så kom det fram kommentarer som tydde på att sportens aktiva skiljde fullblodet från hästar i största allmänhet, galoppören var inte en vanlig häst. Jag minns en intervju på tv där en aktiv i galoppsporten skulle beskriva galoppörer och gjorde det med orden – travhästen är som en möbel i jämförelse med fullbloden.

Forskaren beskrev det som att de aktiva såg sporten och galoppören som om det var en naturlig enhet, dessa hästar är taggade, vet att de ska tävla och vill tävla. En stressad häst som inte vill gå in i startboxen får ju hjälp…

Djurförespråkarna bedömde vad de såg utifrån vad som var naturligt för arten häst och de var enligt forskaren mer kunniga om hästens natur än vad galoppsportens aktiva var. De påpekade detaljer kring hästens beteende på bilden, utrustningen och om den visade stress/motvilja (fem personer för att lasta in i startboxen) och att de såg tydliga tecken på stress och även på smärta (på bilden av hästen med hårt draget tungband, gapande häst, stressad blick, bett och stigbett i munnen och tygeltryck).

Hästvälfärd

Precis som i galoppsporten så försöker travsporten visa upp handlingskraft inom hästarnas välfärd genom att räkna hur många gånger kusken slår med spöt, hur långt körspöet är, de tar dopingprov och har koll på registreringar, behandlingsprotokoll etc. Och det är ju bra men allmänheten reagerar när exempelvis Propulsion tilläts tävla i flera år trots sportens förbud mot nervsnittning. Har Propulsions välfärd äventyrats när han tävlat med begränsad känslighet i framfötterna?

Allmänhetens folkvalda styr djurskyddslagen och sporten måste förhålla sig till det. Gör man inte det  så är man rökt. En häst är en häst – och det som är naturligt för en häst gäller även för tävlingshästar.

Sportens perspektiv

Forskaren visade att galoppsportens representanter tenderar att prioriterade åtgärder som syntes mest i media och av allmänheten anses vara välfärdsbrott. Det gör travsporten också genom att de börjat kolla om en hård bötfälld drivning resulterat i märken på hästen vilket då leder till avstängning för kusken. Och så visar det sig att det blir märken, säkert på fler hästar än sporten trodde och dessutom orsakade av både kända och okända kuskar. Det underliga är att inte alla bötfällda drivningar kollas upp av banveterinären. Behövs kanske en banveterinär till?  Kostnad? Budget i balans eller är hästars välfärd bara tomtugg?

Det är bara toppen på isberget säger forskaren och visar att de intervjuade från sporten tenderade att neutralisera och normalisera tävlingshästarnas uttryck – hästar gör ju så. De nämnde inte något kring hur rutiner utfördes, vilken utrustning som användes eller hanteringen av hästarna. Det fanns inget uttalat intresse från sportens sida att ändra tävlingsrutiner för att galoppsporten bättre skulle värna hästarnas välfärd. Sporten normaliserade rutiner vilka kan ses som potentiella välfärdsrisker för galopphästen. Djurförespråkarna såg något helt annat, de såg djur vars natur blivit åsidosatt och våldförd på. 

Forskaren pratar om toppen på isberget – men vad är det som ligger dolt och som inte kan ses som naturligt för tävlingshästen? Vilka dagliga naturliga behov hos travhästen täcker vi som tränar och sköter? Och här pangade forskaren på med exempel så det small runt hjälmen på mig som tidigare B-tränare…

Exempelvis hur onaturlig uppfödning kan vara – spruta igång stoet, samla sperma från hingst, undersökas och semineras i tvångsspilta, avvänja fölungen vid 6-8 månader (själv lät jag stoet ta ansvar för den detaljen), träna hästen inför att springa 50 knyck i två kilometer på grusbana, hur naturligt är det för en häst? Och så lägger jag till att hästen är ett bytesdjur vars inre trygghet vilar på att ha järnkoll på sin omgivning med sinnena, känselhår och kunna hålla balansen när den snabbt förflyttar sig undan faran. Och vi sätter bomull i öronen, bett i munnen, helstängt och drar upp käkremmen… är det naturligt? Hästarna protesterar (kommunicerar) ju, eller?

Hästvälfärdsförbättringar  – är du för eller emot?

Om vi inom sporten inte vill diskutera, vi ser inget konstigt i att travhästar kan bli stekheta efter en omstart, kasta och slå med skallen, knäcka käkremmar och inte vill vända upp, ja då bommar vi vad allmänheten reagerar på. Vi måste våga diskutera välfärdsfrågor. Vems perspektiv väljer du - hästens eller sportens? Läs och begrunda två olika sätt att argumentera:

https://hastvalfardsgruppen.wordpress.com/

https://www.travsport.se/hastvalfard/travsporten-och-djurskyddet/travsportens-hastvalfardsarbete/

Artikeln och bilderna hittar du här – och den uppmanar jag sportens representanter att läsa

Naturalness and the Legitimacy of Thoroughbred Racing: A Photo-Elicitation Study with Industry and Animal Advocacy Informants, Iris Bergmann, University of Sydney, augusti 2020

Animals | Free Full-Text | Naturalness and the Legitimacy of Thoroughbred Racing: A Photo-Elicitation Study with Industry and Animal Advocacy Informants (mdpi.com)

/ Kerstin